Kvinnor på vift? Om Skrydstrupskvinnan och Egtvedsflickan
De senaste årens forskning om bronsåldern har inriktat sig mycket på handel och resande. Bland annat har forskare använt metallurgiska undersökningar som har gjort att man kunnat bestämma var bronset man hittar i skandinaviska vapen och smycke kommer ifrån. Det har visat sig att koppargruvorna låg i Medelhavsområdet, i Alperna och på de brittiska öarna. Samtidigt som vi lärt oss mer om hur bronset färdats genom Europa har andra naturvetenskapliga metoder använts för att följa hur enskilda personer rört sig i Europa. Undersökningar av två av Danmarks mest kända forntidspersoner berättar om många och långa resor.
Skrydstrupskvinnan och Egtvedsflickan
Det är studier av två danska bronsålderskvinnor, Edtvedsflickan och Skrydstrupskvinnan, som visar på ett resande som kan komma att ändra vår syn på kvinnors liv och hur mycket människor flyttade på sig under perioden. Resultaten från de naturvetenskapliga analyserna antyder att dessa två kvinnor kanske var sin tids ”globetrotters”?
Skrydstrupskvinnan och, den kanske mer kända, Egtvedsflickan är välbevarade bronsåldersfynd från Danmark, gravlagda i ekkistor. Framför allt Egtvedsflickan har sedan hon upptäcktes 1921 setts som en nationalklenod, rent av en bronsåldersikon.
Det som gör de danska ekkistebegravningarna så spännande är att bevarandeförhållandena har varit så goda att en förbluffande mängd organiskt material finns kvar. Både hår, naglar, tänder och kläder är bevarade på ett sätt som är unikt för skandinavisk förhistoria. Ekkistegravarna har länge varit en unik källa till hur man klätt sig och vilka frisyrer man haft under bronsåldern. Med hjälp av moderna naturvetenskapliga metoder börjar man nu få ut ännu mer kunskap ur detta fantastiska material. Genom att studera förekomsten av olika isotoper i tandemalj, ben, naglar och hår har man kunnat hitta ledtrådar som berättar om bland annat födelseplats, status, hur man rest och vad man ätit.
Hur funkar det?
För att kunna spåra forntida människors rörelse används numera strontiumisotopanalyser. Metoden bygger på att olika typer av berggrund har olika halter av vissa strontiumisotoper. Äldre berggrunder, som vår granit, har högre värden, medan yngre berggrunder har lägre värden. Strontium ifrån berggrunden tas upp av de växter som växer i ett område och hamnar sedan även i djur och människor. Så länge som människor bara åt lokalproducerad mat så fick de alltså en strontiumhalt i kroppen som hängde ihop med den berggrund som de levde på.
Det här öppnar upp spännande möjligheter när man har så välbevarade individer som Skrydsturpkvinnan och Egtvedsflickan. Eftersom det finns bevarade tänder och tandemaljen bildas när vi är unga så finns det en möjlighet att avgöra på vilken berggrund kvinnorna var födda. Till skillnad från tandemalj så växer hår hela livet och berättar därmed berättelsen om den tid det tagit för håret att växa till den längd som det har. Detsamma gäller naturligtvis även naglar.
Vad kan vi lära oss?
Det är med denna typ av studie som Skrydstrupskvinnan och Egtvedsflickan gör sensation. Det verkar som att kvinnorna är födda utanför Danmark. Genom analyser av hårutväxt har man kunnat kartlägga Egtvedsflickans rörelse, hur hon förflyttat sig från månad till månad under hennes två sista levnadsår. Hon verkar ha rest fram och tillbaka mellan södra Tyskland och Jylland upprepade gånger med ett par månaders mellanrum. Även skrydsturpskvinnans hår visar spår av en icke-dansk berggrund i topparna. I det fallet motsvarar värdena de som hon har i sin tandemalj, något som kanske är ett resultat av att hon, när hennes hårtoppar var nya, ännu inte lämnat sin hemtrakt för Danmark.
En tolkning är att kvinnorna rest från sina hemorter för att giftas bort och därmed stärka allianser mellan olika familjer eller maktcentra. Vilken roll kvinnorna har haft i samhället, eller varför de färdats till Danmark, kan vi inte med säkerhet svara på, men att det finns mycket kvar att upptäcka står helt klart.
Problem med isotopanalyser
Det finns flera platser som kan uppvisa liknande isotophalter och därför kan analyserna visa på flera möjliga ursprung. Som resultat kan det alltså finnas flera platser att välja mellan. Skrydstrupskvinnans ursprung skulle till exempel kunna vara på så skilda platser som östra Tyskland, Nordöstra Nederländerna, Sydsverige eller delar av de brittiska öarna. Inom arkeologin använder man sig därför oftast av en uteslutningsmetod, där strontiumanalyserna tillsammans med annat arkeologiskt material visar på det mest troliga resultatet.
En kritik som framförts mot de studier som vi tagit upp här är att nutida jordbruk skulle kunna påverka resultaten. Kalkning av jordarna kan ha gjort så att den naturliga strontiumvariationen i marken störts, vilket i så fall gör det svårt att använda metoden för att bestämma varifrån människor kommer och hur de har förflyttat sig under sin levnad.
Låt oss summera…
Det vi nu kan konstatera, förutom att de danska ekkistefynden är spektakulära och spännande, är alltså att det finns forskning som pekar på ett upprepat resande för dessa kvinnor, att de fötts utanför Danmark och det verkar som de ägnat sig åt långa resor under sina liv. Men det finns också problem med den här typen av studier, det går inte att med exakthet ringa in vilka specifika platser kvinnorna rört sig mellan och det är också möjligt att det moderna jordbruket ställer till det för den här typen av analyser. Vi har kanske inte ännu hittat forntidens GPS eller i detalj kartlagt dessa två kvinnoöden, men vi har underlag för många nya spännande frågeställningar och framför allt nya fynd som håller diskussionen om livet under bronsåldern aktuell och levande.
Ps. Om du inte kan få nog av vare sig ekkistefynd eller isotoper kan du med spänning invänta vår artikel om ullhandel och hur isotopanalyser av ull ger oss nya insikter om textilproduktion, handel och mode. Även Skrydstrupskvinnan och Egtvedsflickan gör åter entré.
Läs mer om forskningsprojektet: https://natmus.dk/historisk-viden/forskning/forskningsprojekter/tales-of-bronze-age-women-tales-of-bronze-age-people/
Artikel om studierna på Egtvedflickan: https://www.nature.com/articles/srep10431
Artikel om strontiumisotopanalyser inom arkeologin: https://www.academia.edu/15210280/Applications_of_SR_isotopes_in_Archaeology
Artikel om problemet med kalkning: https://advances.sciencemag.org/content/5/3/eaav8083/tab-pdf
